Sevärd animerad film del 3 - Japan
Vuxna kan också kolla på tecknat. Några av mina absoluta favoritfilmer är just av det animerade slaget. En del riktar sig till barn, en del riktar sig till barn och vuxna, en del riktar sig enbart till vuxna. Här kommer tredje delen i mitt filmtipsande om tecknad film, och nu kommer vi oundvikligen till Japan. Jag värjer mig dock från att kallas anime eller manganörd. Det är bara så att när det kommer till tecknad film så är nog Japanerna bäst. Mycket pga en gedigen historia av berättande genom animation för både vuxna och barn. En kulturskillnad helt enkelt, som möjliggör att det finns japansk animerad film för nästan alla smaker och i alla genrer. Här följer mina favoriter:
Tänker börja med en barnfilm. Den gulligaste barnfilmen jag har sett i hela mitt liv. Jag bara smälte första gången jag såg den, en film som jag absolut tänker visa för mitt barn. En film om vänskap som trotsar alla odds. En nästan överdriven vänskap, som många tycker har homosexuella undertoner bara för att det är djur av hankön som har denna relation till varandra (ja, så fånigt är det)
Fi
lmen heter "A Stormy Night" (Arashi no Yoru Ni) och handlar om en vildget vid namn Mei och en varg vid namn Gabu. Som under en stormig natt börjar prata med varandra i skydd från åskan och regnet, utan att kunna se den andre pga mörkret. När stormen avtar bestämmer de sig för att träffas igen, i tron om att de är av samma djursort. När detta visar sig inte vara fallet så väljer de att trots sina yttre olikheter inleda en vänskap, en vänskap som inte uppskattas av alla runtomkring dem.
Filmen är också vackert animerad med fin musik. Den ses med fördel med japanska orginalrösterna, så klart.
Tänker sedan göra en helomvändning och tipsa om en film som verkligen inte lämpar sig för barn. Nästa film är nämligen en psykologisk action/thriller från skaparen av andra härliga tecknade filmer som Tokyo Godfathers, Millenium Actress och inte minst Paprika, som faktiskt kanske är snäppet bättre än Perfect Blue. Som jag nu skriver lite om, kanske mest för att det är Satoshi Kons främsta när det kommer till att få folk som annars inte gillar anime, den ibland speciella berättarstilen och animationsstilen, att faktiskt ändå uppskatta filmen.
Perfect Blue är trots sin kanske inte jättelockande handling riktigt riktigt bra. En film som bygger upp en riktigt obehaglig stämning ur något så fånigt som en japansk popstjärnas våndor. Hela stämningen kan faktiskt liknas vid den som infinner sig i Black Swan som kom förra året. Faktiskt så är hela filmen tämligen lik. Så om ni gillade Black Swan så tror jag nog att ni kommer att gilla Perfect Blue också.
Nästa film måste självklart bli en av Hayao Miyazakis alla mästerverk.
Miyazakis blev känd över hela världen bland den större publiken med oscarsbelönade Spirited Away (2001), och den och andra av Miyazakis filmer har faktiskt varit uppe på de svenska biograferna efter det internationella erkännandet. Alla hans filmer är bra! Men jag tror nog ändå att min favorit är Princess Mononoke (Mononoke Hime) från 1997.
Filmen är en magisk historia som har allt; romantik, vackra miljöer/bra animationer och bra handling. För precis som Miyazakis Nausicaä från Vindarnas dal, så har Princess Mononoke ett budskap om att värna om naturen, men i detta fallet med änmer inriktning på djurlivet. Kan också tillägga att den riktar sig till den lite äldre publiken, utan att för den delen helt utesluta att barn kan se den trots visst våld. Tror att allvaret i filmen är mer nyttigt än skadligt.
För att visa
vilken variation det finns inom anime så tänker jag nu tipsa om Mamoru Oshiis Angels Egg (Tenshi no tamago) från 1985. En fantastiskt vacker minimalistiskt film som bygger på teckningar av Yoshitaka Amano. Handlingen är i sin korthet: En nomad träffar en mystiskt flicka som bär på ett stort ägg.
Filmen är självklart fylld med symbolik, och det står inte helt klart vad den exakta innebörden av filmen är. Jag har min egna tolkning (som följer de flestas på de flesta punkter efter att ha läst på forum)
En nästintill dialoglös film där tystnaden fylls av något som låter som modern klassisk musik från östeuropa. En film med en lågmäldhet och ett djup som kräver en speciell publik. Om du känner dig manad så se den, du kommer inte ångra dig.
Sist men inte minst så tänker jag nämna några måsten som de flesta, även de som inte har något intresse alls för anime, brukar ha sett och uppskattar. Det är självklart Akira, Ghost in the Shell, Eldflugornas Grav, Ninja Scroll och The Girl who Leapt through Time m.fl. Höjdarrullar allihopa om inte på riktigt, så iaf nostalgiskt.
Tänker börja med en barnfilm. Den gulligaste barnfilmen jag har sett i hela mitt liv. Jag bara smälte första gången jag såg den, en film som jag absolut tänker visa för mitt barn. En film om vänskap som trotsar alla odds. En nästan överdriven vänskap, som många tycker har homosexuella undertoner bara för att det är djur av hankön som har denna relation till varandra (ja, så fånigt är det)
Fi
lmen heter "A Stormy Night" (Arashi no Yoru Ni) och handlar om en vildget vid namn Mei och en varg vid namn Gabu. Som under en stormig natt börjar prata med varandra i skydd från åskan och regnet, utan att kunna se den andre pga mörkret. När stormen avtar bestämmer de sig för att träffas igen, i tron om att de är av samma djursort. När detta visar sig inte vara fallet så väljer de att trots sina yttre olikheter inleda en vänskap, en vänskap som inte uppskattas av alla runtomkring dem. Filmen är också vackert animerad med fin musik. Den ses med fördel med japanska orginalrösterna, så klart.
Tänker sedan göra en helomvändning och tipsa om en film som verkligen inte lämpar sig för barn. Nästa film är nämligen en psykologisk action/thriller från skaparen av andra härliga tecknade filmer som Tokyo Godfathers, Millenium Actress och inte minst Paprika, som faktiskt kanske är snäppet bättre än Perfect Blue. Som jag nu skriver lite om, kanske mest för att det är Satoshi Kons främsta när det kommer till att få folk som annars inte gillar anime, den ibland speciella berättarstilen och animationsstilen, att faktiskt ändå uppskatta filmen.
Film
en handlar om Mima som lämnar idolbandet CHAM för att göra solokarriär. Detta påverkar dock henne och hennes liv på oanade sätt då den psykiska pressen blir väldigt påtaglig, och inte hjälper det att hon har ett före detta fan som förföljer henne.
en handlar om Mima som lämnar idolbandet CHAM för att göra solokarriär. Detta påverkar dock henne och hennes liv på oanade sätt då den psykiska pressen blir väldigt påtaglig, och inte hjälper det att hon har ett före detta fan som förföljer henne.Perfect Blue är trots sin kanske inte jättelockande handling riktigt riktigt bra. En film som bygger upp en riktigt obehaglig stämning ur något så fånigt som en japansk popstjärnas våndor. Hela stämningen kan faktiskt liknas vid den som infinner sig i Black Swan som kom förra året. Faktiskt så är hela filmen tämligen lik. Så om ni gillade Black Swan så tror jag nog att ni kommer att gilla Perfect Blue också.
Nästa film måste självklart bli en av Hayao Miyazakis alla mästerverk.
Miyazakis blev känd över hela världen bland den större publiken med oscarsbelönade Spirited Away (2001), och den och andra av Miyazakis filmer har faktiskt varit uppe på de svenska biograferna efter det internationella erkännandet. Alla hans filmer är bra! Men jag tror nog ändå att min favorit är Princess Mononoke (Mononoke Hime) från 1997.
Om fi
lmen:
Balansen mellan människor och djurgudar har rubbats genom människornas rovdrift av den heliga skogen där gudarna bor. Det är nu upp till prins Ashitaka att återställa det hela. filmtipset.se
lmen:Filmen är en magisk historia som har allt; romantik, vackra miljöer/bra animationer och bra handling. För precis som Miyazakis Nausicaä från Vindarnas dal, så har Princess Mononoke ett budskap om att värna om naturen, men i detta fallet med änmer inriktning på djurlivet. Kan också tillägga att den riktar sig till den lite äldre publiken, utan att för den delen helt utesluta att barn kan se den trots visst våld. Tror att allvaret i filmen är mer nyttigt än skadligt.
För att visa
vilken variation det finns inom anime så tänker jag nu tipsa om Mamoru Oshiis Angels Egg (Tenshi no tamago) från 1985. En fantastiskt vacker minimalistiskt film som bygger på teckningar av Yoshitaka Amano. Handlingen är i sin korthet: En nomad träffar en mystiskt flicka som bär på ett stort ägg.Filmen är självklart fylld med symbolik, och det står inte helt klart vad den exakta innebörden av filmen är. Jag har min egna tolkning (som följer de flestas på de flesta punkter efter att ha läst på forum)
En nästintill dialoglös film där tystnaden fylls av något som låter som modern klassisk musik från östeuropa. En film med en lågmäldhet och ett djup som kräver en speciell publik. Om du känner dig manad så se den, du kommer inte ångra dig.
Sist men inte minst så tänker jag nämna några måsten som de flesta, även de som inte har något intresse alls för anime, brukar ha sett och uppskattar. Det är självklart Akira, Ghost in the Shell, Eldflugornas Grav, Ninja Scroll och The Girl who Leapt through Time m.fl. Höjdarrullar allihopa om inte på riktigt, så iaf nostalgiskt.
Trackback
