Jag är inte bara filmbloggare utan också stolt hundägare. Själva namnet på bloggen, bouvier film, kommer ursprungligen från att jag har en hund av rasen bouvier des flandres.
Med detta sagt så är det självklart av intresse att se på lite film innehållandes hundar, och så har jag också gjort i mina dagar, och nu tänkte jag lista några som det är värt att skriva några rader om. Håll till godo!:

Ett riktigt hundliv / It's a Dogs Life
Ett riktigt hundliv är en lite udda pärla från 1955. Här får vi följa en kamphunds (ja, en tvättäkta kamphund) klassresa från det hårda livet som slagkämpe till fin utställningshund. Hunden är av rasen bullterrier och är precis så charmig som de kan vara.
Filmen är trots sin disney-aktiga framtoning inte alls speciellt barnvänlig med tanke på handlingen. Nu ser man visserligen inte mycket av dessa hundslagsmål, men det är ändå ingen film som riktar sig till barn eller som familjefilm. Om den hade varit japansk hade man säkert tänkt annorlunda (har våldsamma Silver Fang i åtanke, nu när vi ändå är inne på hundar) Allt som allt så tycker jag allt den är värd en 3a i betyg av 5 möjliga. Går att streama på youtube har jag för mig.


Hachiko - En vän för livet / Hachiko: A Dog's Story
(Den amerikanska versionen från 2009 regisserad av Lasse Hallström) Av någon märklig anledning en omåttligt populär film bland hundvänner och andra med dålig filmsmak. Baserad på en sann historia om en Akita-hund som var sjukligt lojal mot sin husse, och som efter sin död fick en staty rest över sig på den tågperrong han satt i åratal och väntade på sin ägares hemkomst. Richard Gere spelar hunden Hachicos ägare i detta fallet, och det är inte konstigt att han dör så tidigt in i filmen, då han verkar spela döende enda från första scenen han är med i.
Inte en tår föll när jag såg denna, men jag lyckades se hela trots bristande manus. När filmen var slut så kom jag ihåg att jag tänkte mycket på hur illa det vore om akitan blev den nya "mode-hunden" efter framgångarna med den här filmen. Så verkar som tur var inte blivit fallet och filmen får en knapp 2a av 5 möjliga.


10 Promises to my Dog / Inu to watashi no 10 no yakusok
Om man tycker om Hachiko - En vän för livet, så kanske denna film är något? Ännu mer sentimental smörja av det smått oengagerande slaget, och så är det japanskt också. I 10 Promises to my Dog från 2008 får vi följa en flicka vid namn Akari som vid 14års ålder tar hand om en valp som springer in på hennes bakgård. För att få behålla hunden så säger hennes mamma att hon måste lova 10 saker. Utifrån dessa saker så får vi följa Akari och hennes uppväxt och hennes hunds roll i hennes liv fram till hundens död.
Grundkonceptet är rätt så bra, och det hade kunnat bli en riktigt bra film trots uppenbar risk för att bli allt för töntigt. Nu lyckas man inte riktigt, men den faller säkert vissa i smaken. Hunden är för övrigt en tråkig Golden Retriever och filmen får en 2a av 5 möjliga av mig.


Vit hund / White Dog
Vit hund från 1981 har en plot som gör en oerhört misstänksam när det kommer till om detta verkligen kommer erhålla någon som helst kvalité, utöver en möjlig humoristisk sådan. Handlingen är nämligen som följer:
En ung skådespelerska förbarmar sig över en vit herdehund (som de vita schäfrarna numera skall kallas, vill jag erinra mig) Det hon inte vet är att den vita hunden har tränats till att attackera alla svarta människor den ser. När hon kommer till insikt om detta så är hon nästintill den enda som tror att det går att träna bort, och en man vid namn Winfield antar utmaningen.
Detta är gravallvarligt, med en symbolik som inte går att ta miste på. Riktigt bra är det också. Trots viss brist i skådespeleriet på sina håll. Den som har sett till att hunden gör det den skall är dock så pass skicklig att man köper allt med hull och hår. Betyget blir 4a av 5 möjliga.


A Dog of Flandres
Den hundras jag har hemma har en barn/ungdomsbok till sin ära, och ett par filmer som är baserade på den. A dog of Flandres heter boken och filmerna, och jag väljer härmed att skriva om den icke-animerade från 1999 där hunden är en märkligt klippt bouvier des Flandres och innehåller så även en lite mer välfriserad John Voight. Handlingen är som följer:
Nello bor hos sin farfar i utkanten av Antwerpen och livnär sig på att sälja mjölk. De hittar en hund som blivit misshandlad och tar hand om den. Hunden hjälper dem att transportera mjölk in till staden för försäljning och är oumbärlig hjälp och sällskap till pojken när hans farfar går och dör. Nello har utöver sitt liv som mjölkbud ett brinnande intresser för att teckna, och han får nära kontakt med en äldre man (John Voight) som är konstnär själv, och ser att pojken har talang.
Lite för lite hund, och lite för mycket dålig film. En 2a av 5 möjliga!


Marley och jag / Marley & Me
I Marley och jag från 2008 får vi ta del av den omåttligt charmige Owen Wilson (spelar John) och hans rätt så härliga igenkännbara understimulerade ouppfostrade snälla hund Marley. John och hans flickvän bestämmer sig nämligen för att skaffa hund, och om man vet någonting om hundar så vet man att de har sig själva att skylla när hunden beter sig sådär "illa" som hundar gör och så är det meningen att man skall tycka det är lite roligt och knasigt. Och visst har filmen sin charm. Ser man den med sjukt låga förväntningar (vilket man självklart gör) så blir man faktiskt smått glatt överraskad när den faktiskt har lite att komma med. Det är nämligen fint på något sätt att de faktiskt älskar hunden trots alla sina "brister", och Marley och jag får faktiskt godkänt, 2 av 5 möjliga.


Flykten mot Frihet / The Plague Dogs
En av mina favoritfilmer är en "hundfilm". Har skrivit om den tidigare, men var tvungen att slänga med den här också. Läs om filmen på temalistan Sevärd animerad film del 2 - USA och finns listad under F - 1 på bloggen.